Hamlet

     Nej, som jag förväntat mig fick jag inte rollen som Ophelia i Hamlet. Trots att det antagligen är bäst så (eftersom jag kommer ha fullt upp med skolan i höst) och trots att jag var förberedd blir jag ändå besviken. Ophelia är en roll som jag verkligen tror att jag skulle kunna passa för och en roll som jag verkligen skulle vilja spela.

     Jag blir bara så åhhhhh. Jag märker med stolthet att jag börjar ta motgångarna bättre, att jag inte blir ledsen och tänker att jag är sämst så fort jag får ett nej, men det gör fortfarande ont och det finns en liten röst i bakhuvudet som säger: "Varför fortsätter du när du bara får nej hela tiden? Kan du inte ta en hint?".

     Men nej. Ibland får man ett ja. Man måste bara fortsätta kämpa för de där ja:en. Och har man en dröm ska man kämpa för den.